Risodlingar och en silkesfabrik

Hejhej dar hemma

Ibland har jag sa svart att komma igang och skriva har pa bloggen och fundera pa vad jag ska skriva for att att halla det intressant. Det hander saker har hela tiden men jag kan ju inte skriva om allting som hander har heller.

Nagot jag skulle vilja beratta om ar att vi har varit pa en risodling nu i veckan. Vi for med en buss en timma ut fran Mysore till landet dar det var enorma oppna grona vidder med risplantage och palmtrad.
En bonde visade oss ut pa akern dar vi fick vada i vattendrankta risfalt och prova att satta risplantor. Det blev tungt efter ett tag i den gassande solen och vi stod ju standigt med bojda ryggar for att fasta plantorna i leran.
Det var nagra gamla kvinnor dar som planterade och hade gjort det fran tidiga morgon och skulle fortsatta tills morkret kom. Sa gor de i snabb takt dag efter dag tills alla falt ar klara vilket brukar ta en manad och sen far de ledigt. Vi fragade vad de far i lon och for varje hektar risfalt de avklarar far de 700 rupies (ca. 100 kr) som de sedan ska dela pa! Sa lonen ar verkligen skamligt lag for det tunga arbete som risodling kraver.
Nar vi var klara gick vi och satte oss i skuggan av palmtrad och drack kokosvatten och pratade. Vi gick inte tillbaka till byn for an det var morkt och vi sag eldflugor och lysmaskar langs vagen.
Inne i bondens hus fanns kor och getter, en bit bort var koket och langst in fanns en tv sa det var valdigt kontrastrikt hus. De hade lagat massa mat som de sa garna ville bjuda pa, ater igen vill jag bara poangtera hur gastvanliga och generosa folket i Indien ar. De vill alltid bjuda och det ar valdigt svart att fa dom att forsta nar man verkligen ar matt for de vill bara lasta pa mer och mer mat!

Vi har ocksa besokt en silkesfabrik dar de framst gor silkessarees. Det ar en lang procedur fran att forst skapa en silkestrad som senare ska spinnas till att bli en tjockare och starkare trad till att vavas ihop med stora mekaniska vavmaskiner. Vidare ska det blekas och fargas, torkas och strykas innan det ar klart for forsaljning. Ater igen ar arbetsmiljon inte den basta for vavmaskinerna gav ifran sig ett hemskt oljud och de som star pa blek- och fargavdelingen andas varje dag in farliga angor som orsakar svara sjukdomar och allergier, jag kande sjalv hur det stack i ogonen och nasan den korta tiden vi var dar. Men jag antar att i deras ogon ar det ganska ok arbetsmiljo, tillrackligt bra for att lata turister komma och se.

Idag ar vi lediga och vi ska nog snart aka ner till staden och ga pa bio det ar nog det storsta nojet vi har pa varan fritid, det kostar bara 5-10 kr! De visar ganska fa Hollywood filmer men de som vi har sett har varit bedrovliga, Wolfman och Legion var irritersamt daliga, Avatar ar den film jag hittills tyckt om. Idag blir det universal soliders, bara namnet later som en lovande B film men det ar bara sa skont att slappa i en sval lokal. Sist sprang det rattor inne i biosalongen!
Annars i Indien ar film otroligt stort, nastan all musik som spelas ar filmmusik. Bollywood filmer ar alltid pa Hindi och spelas oftast in i norra Indien men varje delstat har sina lokala filmproduktioner ocksa. Har i Karnataka kallas de Kannadafilmer da spraket de talar har ar framst kannada. Jag var och sag en kannadafilm for ett tag sedan. Jag forstod inte vad som sades men genom att bara titta forstod jag en del. Det var intressant hur de valde sina ljudeffekter och alla dessa stuntscener och hur de standigt brot ut i sang och dans osv :)